Tysk filolog och humanist
Hans liv
Hieronymus Wolf föddes i Oettingen 1516. Han gick i skola i Nördlingen och blev redan som fjortonåring skrivare vid Burg Harburg. Han hade emellertid redan i barnaåldern förlorat sin mor, som lidit av en förmodligen ärftlig sinnessjukdom och varit intagen på hospital.
Wolf visade tidigt intresse för filosofi, historia och humanismen, vilket inflytelserika personer uppmärksammade och gav honom sitt stöd. Särskilt i Nürnberg vann han välsinnade mentorer och gynnare. När så hans far 1536 dog i sviterna av en olycka, återvände Wolf plikttroget till Oettingen, för att ta hand om sin fyra år yngre bror, vilken senare kom att bli läkare i Nürnberg.
I Wittenberg, den reformatoriska upplysningens och humanismens centrum, studerade han 1537 till 1539. Bland hans lärare återfanns där bl.a. Melanchton.
1543 till 1545 var han rektor i Mühlhausen, men återvände en kort tid som lärare till Nürnberg, varifrån han emellertid flydde i panik från ett påstått mordförsök. Han reste straxt därpå till Tübingen och vidare till Strasbourg. 1548 skrevs han vid universitetet i Basel och lärde där känna sin vän och senare förläggare Johannes Oporin.A A) Oporin, Johannes, 1507-1568, schweizisk humanist, boktryckare, förläggare och lärare. 1550 till 1551 handledde han såsom lärare begåvade tyska studenter i Paris, men flydde staden i ett nytt anfall av förföljelsemani och dödsfruktan.
Sedan han avböjt en plats som historieprofessor i Basel, blev Wolf i stället 1551 sekreterare och bibliotekarie hos Johann Jakob FuggerB B) Johann Jakob Fugger, 1516-1575, hörde till den berömda köpmanssläkten Fugger och gynnnare av konst och vetenskap. i Augsburg. I Wolf hade denne funnit en likasinnad, vad gällde boksamlande, och även Wolf kunde, genom sin väl tilltagna lön, ägna sig åt ett eget boksamlande. Några år senare var Fugger genom Spaniens statsbankrutt, så skuldsatt, att han tvingades sälja allt han ägde — utom sina böcker.
När Wolf förlorat sitt uppehälle, tog han anställning som rektor vid Sankt Anna-gymnasiet i Augsburg och blev så samtidigt stadsbibliotekarie. Detta ämbete delade han med Matthias Schenck,C C) Matthias Schenck, 1517-1571, tysk skolman och bibliotekarie. som engagerat sig för Wolfs anställning. Under Wolfs tid utvidgades bibliotekets samlingar med viktiga verk och det uppfördes en särskild byggnad för biblioteket — den första av sitt slag i Tyskland.
Tidigt hade Wolf börjat översätta antika grekiska tänkares skrifter till latin, vilka han även försåg med förklaringar, kommentarer och hänvisningar. 1548 och 1549 gav Oporin ut Wolfs översättningar av viktiga verk av DemosthenesD D) Demosthenes, 384 f.Kr.-322 f.Kr., athensk statsman och vältalare. och IsokratesE E) Isokrates, 436 f.Kr.-338 f.Kr., athensk retoriker. — den senare hade Wolf föresatt sig, att översätta i sin helhet. Han var också fascinerad av kulturen och vetenskapen i de Östromerska riket, som bestått i över 1000 år, och, som arvtagare till det Romerska riket, varit tidens dominerande rike i västerlandet. Det är också till stor del hans arbete, som gjort, att många skrifter från denna tid bevarats och så kunnat ligga till grund för studiet av denna era. Från honom stammar beteckningen Bysans
och därav bysantinologi
— myntat efter namnet på det samhälle Byzantion, där Kejsar Konstantin den storeF F) Konstantin den store, 272-337, romersk kejsare. placerade sin huvudstad, Nova Roma, som senare döptes om till Konstantinopel.
Efter ett långt övervägande och många förhandlingar, beslutade sig Wolf 1572, att till sist sälja sin boksamling, men han ville, att den skulle förbli intakt och inte splittras upp. Han accepterade sålunda ett bud av pfalzgreve Philipp LudwigG G) Filip Ludvig av Pfalz-Neuburg, 1547-1614, pfalzgreve och hertig av Pfalz-Neuburg av huset Wittelsbach. om 600 Gulden, att utbetalas med 30 Gulden om året.
Hieronymus Wolf avled i Augsburg 1580.
Hans person
Såsom framgått, uppehöll sig Wolf i början aldrig en längre tid på samma plats. Man antar, att han ärvt en del av sin mors sjukdom och han plågades livet igenom av depressioner, självtvivel och förföljelsemani. Fastän han upprätthöll kontakter med betydande personer, såsom de nämnda Melanchthon, Oporin och Fugger, men även Tycho Brahe,H H) Tycho Brahe, 1546 - 1601, dansk astronom, astrolog och alkemist. beklagade han sig över bristande acceptans och hån från sina medmänniskor. Hans förföljelsemani orsakade t.ex. flykten från Nürnberg, där han egentligen hade känt sig hemma och gärna hade stannat. Han inbillade sig också, att man ville förgifta honom, såg spindlar i sin mat, som sålunda var förtrollad, och uppvisade t.o.m. kliniska symptom. Detta kom även att förstärkas av hans och hans, även bildade, samtids tro på magi och astrologi.
Han levde tillbakadragen, försjunken i sitt arbete, och undvek alltför glatt umgänge med sina studie- och arbetskamrater. Dessutom höll han sig för ful och skelade dessutom kraftigt på ena ögat, vilket ledde till synproblem, när ha blev äldre. Gentemot kvinnor var han tillbakadragen och blyg. Först sent, när han lämnat Fuggers hus och tvingats börja ett eget hushåll, närmade han sig sin hushållerska och förälskade sig i henne, men ett äktenskap var uteslutet, då hans arbetsgivare, staden Augsburg, ogillade ståndsolikheten. De bodde emellertid tillsammans fram till hans död, men efterlämnade inga barn.[1]
Hans verk
Ett urval titlar tillgängliga via Libris.
- Demosthenis ... opera quæ ad nostram ætatem peruenerunt, omnia, unà cum Vlpiani Rhetoris commentariis, e græco in latinum sermonem conuersa, per Hieronymvm Wolfivm ... & in quin[que] divisa partes, quarum singulæ quid contineant, statim à præfatione reperies ..., Basileæ, per Ioannem Oporinum, 1550.
- Tertivs tomvs opervm Demosthenis, qui continet Orationes forenses publicas, latinitate donatas per Hieronymum Vuolsium Oetingensem. Ordo orationvm. ..., per Ioannem Oporinum, Basileae.
- Tomvs qvarts Orationvm Demosthenis, qui continet Orationes forenses priuatorum co[n]tractuum triginta, conuersas è graeco sermone in latinum, per Hieronymum Vuolfium Oetingensem. Harum catalogum uersa pagina reperies., per Ioan Oporinum, Basileae.
- Demosthenis recogniti Graecolatini, una cum Aeschine brevi, Deo fortunante, edendi, specimen: Olynthiacae orationes tres, Ex officina Hervagiana, Basileae, 1569.
- Hieronymi Wolfii Oetingensis In omnia Isocratis opera, & vitam eiusdem a diversis autoribus descriptam, Annotationes, quibus et res et verba et series in universum dilucidem breviter ac ingenionsem explicantur ..., Basileae, 1570.
- Isokratous hapanta. = Isocratis scripta, qvæ qvidem nvnc extant, omnia, græcolatina, postremò recognita. : annotationibvs novis et ervditis illvstrata ... Hieronymo Wolfio ... interprete & auctore. Additi sunt rerum & uerborum locupletissimim indices, Basileæ, ex officina Oporiniana. 1570.
- Demosthenis et Æschinis principum Græciæ oratorum opera. cum utriusq[ue] autoris vita, & Vlpiani commentarijs, nouisq[ue] scholiis, ex quarta, eaque postrema recognitione, græcolatina ... uarijs lectionib[us] adaucta, annotationib[us] illustrata: per Hieronymvm VVolfivm ..., Basilieæ, ex officina Heruagiana, per Evsebivm Episcopium, 1572.
- Svidae Historica: caeteráque omnia que ulla ex parte ad cognitionem rerum spectant, solis uerborum explicationibus (quæ quidem in uulgatis lexicis passim extant) prætermissis ..., Basileae, apvd Ioannes Oporinum & Heruagium, 1564.