Fransk humanist
Hans liv
Marc Antoine Muret föddes 12 april 1526 i Limoges, där fadern var jurist.[1] Han uppmuntras av fadern till studier i retorik, filosofi och juridik, men vill gå sin egen väg och utbildar sig sålunda på egen hand. Vid 18 års ålder tar han regelbundet råd av Julius-Caesar ScaligerA A) Julius Caesar Scaliger, 1484-1558, italiensk lärd samt officer och läkare. i Agen och 1545, vid 19 år, inleder han en 40-årig verkan som lärare, förmodligen i Auch, där bl.a. CiceroB B) Marcus Tullius Cicero, 106-43 f.Kr., romersk retor, författare och politiker. och TerentiusC C) Publius Terentius Afer, 195-159 f.Kr., romersk komediförfattare. stod på schemat.
Ett år senare, 1546, lämnar han Auch, för att bli informator i Villeneuve-d'Agen. Därifrån bär det senare av till Poitiers, där han vid sidan av undervisning, bl.a. Plautus'D D) Titus Maccius Plautus, ca 254-ca 184 f.Kr., romersk komediförfattare. Amphytrion, studerar juridik. Här lär han även känna Joachim Du Bellay.E E) Joachim Du Bellay, 1522-1600, fransk renässanspoet. Läs om hans liv och verk här intill.
Han fortsätter 1547 sitt undervisande i Bordeaux vid Collège de Guyenne,F F) Collège de Guyenne, skola grundad 1533 i Bordeaux. där hans drama Julius Caesar (utgivet i samlingen Juvenilia, 1552,[2] men troligen författat några år tidigare[1]) uppförs av elever, däribland Michel de Montaigne,G G) Michel de Montaigne, 1533-1592, inflytelserik fransk renässansförfattare. och lärare.
Emellertid bär det 1551 av till Paris för undervisning vid Collège royal.H H) Sedemera Collège de France, en högre forskningsinstitution i Paris. I Paris umgås han med medlemmar ur den krets varur la Pléiade
så småningom växer fram: Du Bellay, Dorat,I I) Jean Dorat, 1508-1588, fransk författare och grecist. Ronsard,J J) Pierre de Ronsard, 1524-1585, den mest betydande franske renässanspoeten. BaïfK K) Jean-Antoine de Baïf, 1532-1589, fransk poet. och JodelleL L) Étienne Jodelle, 1532-1573, fransk poet och dramaturg. — i en del fall med gamla bekanta. Under vistelsen i Paris ges så Juvenilia ut 1552 följd av Les Amours de P. de Ronsard vandomois, nouvellement augmentées par lui, & commentées par Marc Antoine de Muret. Plus quelques Odes de L’auteur, non encor imprimées[3] 1553.
Mot slutet av 1553, sedan han skaffat sig motståndare, som till slut anklagade honom för sodomi och kätteri, fängslades Muret och kastades i en fängelsehåla. För att undå en oundviklig skamfull död, bestämdes sig Muret, att svälta sig till döds, men inflytelserika vänner fick honom frisläppt. Han tog så sin tillflykt till Toulouse, där han vis sidan av studier också kom att undervisa i juridik. Dock uppstod snart liknande anklagelser, men han lyckades, tillsammans med sin älskare, Memmius Fremiot, fly på nytt. Han brändes sålunda in effigie på bålet tillsammans med Fremiot på Place Saint-Georges i Toulouse såsom hugenott och sodomit. Rätten resonerade förmodligen, att Muret måste vara hugenott, då ingen rättrogen katolik kan vara sodomit.
Muret flyr så 1554 till Italien, men på flykten genom Lombardiet blir han sjuk sjuk och hamnar i händerna på läkare. Dessa, förmodligen på grund av Murets av flykten slitna klädsel, överväger ett experiment, Faciamus experimentum in anima vili!
, inför, som de tror, den oförstående patienten. Dock invänder denne Vilem animam appellas pro qua Christus non dedignatus est mori?
Av blotta förskräckelsen tillfrisknar Muret och tar sig till Venedig.
Såsom 28 åring når i maj 1554 Muret Venedig, en tolerant stat, som kan ha överseende också med Murets förflutna. Han lyckas med nya vänners stöd under hösten få provföreläsa för en professorstjänst. Han genomför föreläsningen med bravur och får sin tjänst. Under hans tid i Venedig ges bl.a. utgåvorna och kommentarerna av Catullus, Horatius och Terentius ut. I Venedig lär han även känna Paulus ManutiusM M) Aldus Manutius, 1450-1515, italiensk boktryckare och förläggare, verksam i Venedig. och Denys Lambin.N N) Denis Lambin, ca 1520-1572, en av de mest lärda i sin tid.
Efter några år i Venedig försöker så Muret skaffa sig en tjänst hos kardinal Ippolito d'Este,O O) Ippolito d'Este, 1509-1572, andre son till Hertig Alfons I av Ferrara och från 1539 kardinal. men denne tvekar medveten om Murets rykte från Frankrike — kardinalen har goda band till frankrike och blev kardinal genom Frans I:sP P) Frans I, 1494-1547, kung av Frankrike 1515–1547. försorg. Och nya rykten florerar, så Muret tar sig 1558 till Padua, där han såsom privatlärare bidar sin tid. Efter ett kort besök i Venedig insjuknar Muret, men återfår straxt hälsan och mot slutet av 1558 eller i början 1559 får han, genom goda vänners idoga arbete, så sin tjänst hos kardinal d'Este.
Väl i Ferrara kan Muret i lugn och ro ägna sig åt sina nya arbetsuppgifter och även åt sina egna arbeten, däribland sina Variae lectiones,[4] som gavs ut 1559 med en dedikation till Ippolito d'Este.
När kardinalen beger sig till Rom, för att företräda Frankrikes intressen vid den Heliga stolen, följer Muret med. Efter valet av den nye påven Pius IVQ Q) Pius IV, Giovanni Angelo de' Medici, 1499-1565, påve från 1559 till sin död 1565. framför de vanliga lyckönskningarna för Frankrikes räkning[5] och blir även framgent officiell talare för Frankrike vid Heliga stolen.
1561 följer han d'Este till Frankrike — alltså vid början av Hugenottkrigen, som kom att bli åtta våldsamma krig mellan reformerta protestanter och katoliker. Han får emellertid en del publicerat och kan återknyta många bekanskaper, men med Lambin skär det sig.
Några år senare, 1563, återkommer Muret till Rom, där han blir utnämnd till professor i moralfilosofi i Rom på order av Pius IV och förmodligen med d'Estes gillande. I sin undervisning förenar Muret retoriken och filosofin, därför tog han sig sålunda an Aristoteles'R R) Aritoteles, 384-322 f.Kr., grekisk filosof och vetenskapsman. Den nikomachiska etiken[6] — och höll på med denna i fyra år. Han var en mycket uppskattad som föreläsare.
Det egentligen inte alltför långa steget från undervisning i retorik och filosofi till undervisning i juridik, tar Muret 1567 — han knyter i sin undervisning bl.a. an till filosofihistorien. Men läsåret 1568-1569 tänker Muret, på en gång professor och sekreterare, att han borde sätta av tid för det egena författandet och lämnar sålunda undervisningen. I slutet av februari 1569 känner han sig emellertid tvingad (av kyrkans män), att återgå till undervisningen. Muret fortsätter så, att undervisa i juridik.
Alltmedan Murets skrifter sätter sina avtryck runt om i Europa, forsätter hans tjänst hos d'Este med tal- och brevskrivande samt en del andra uppdrag. Utöver detta håller han, på uppmaning av de styrande i Rom (S.P.Q.R.) 13 december 1571 även ett tal, som firar segern vid vid Lepanto tidigare samma år och Amiral ColonnasS S) Marcantonio Colonna, 1535-1584, hertig av Paliano, italiensk fältherre och amiral. Han var chef för den av påven Pius V och Venedig utrustade flottexpeditionen mot osmanerna. återkomst.[7] Talet röner en kollosal framgång och belönar honom med titeln civis romanus av sina uppdragsgivare.
Året därpå beslutar påven, efter påtryckningar från Murets kollegor, att Muret åter skall börja undervisa vältalighet och sålunda ge upp juridiken. Senare dett år, 2 december, avlider kardinal Ippolito d'Este. Brorsonen kardinal Luigi d'EsteT T) Luigi d'Este, 1538-1586, femte barnet till Hertig Herkules II av Modena och Reggio och från 1561 kardinal. ärver Villa d'Este och tar sig även an Muret, men i mindre omfattning.
Innan året når sitt slut, håller han på uppdrag av den franske kungen, 23 december 1572, ett tal till den nye påven, Gregorius XIII.U U) Gregorius XIII, Ugo Boncompagni, 1502-1585, 1572 till sin död 1585. I detta tal hyllar Muret sin kung och massakern under den s.k. BartolomeinattenV V) Bartolomeinatten var en stor massaker på franska protestanter i bl.a. Paris. 24 augusti 1572 och visar inget som helst medlidande med de många offren.[8] Man kan fråga sig hur mycket av innehållet, som är Murets eget — han har ju själv in effigie bränts på bålet såsom hugenott, och hur mycket han anpassat efter uppdragsgivaren, Karl IX,W W) Karl IX av Frankrike, 1550-1574, kung av Frankrike från 1560. och mottagaren, den katolska kyrkans överhuvud.
När så Muret inleder sin undervisning i vältalighet, 4 november 1573, kungör han i sin inledande föreläsning Cum explicare inciperet libros Platonis de optimo Reipub. statu[9] sin avsikt, att göra en jämförande studie av Ciceros De finibus[10] och PlatonsX X) Platon, 427-347 f.Kr., grekisk filosof och författare. Staten.[11] Han vill på detta sätt dels slå ett slag för Platon, som han beundrar, och dels i Rom uppvärdera grekiskan, som han sätter högre än latinet. Men det dröjer inte länge, förrän han manas, att hålla sig till enbart Cicero och sålunda även latinet. Man kan se i en senare föreläsning,, 3 november 1574, Ingressurus explanare M. T. Ciceronis libros de officiis,[12] att han ändå inte släpper sin idé, men han beklagar sig över den dåliga ordningen ex aliquot abiectissimorum nebulonum
och föredrar undervisning hemma hos sig.
Huc quoties venimus, pendendum nobis est ex aliquot abiectissimorum nebulonum libidine, qui sibi pro oblectamento habent, obstrependo, obturbando, exsibilando, laudabiles aliorum conatus, quoties collibuit, impedire. Domi ab illa fece ac colluvie nihil periculi est: ubi si quid taie tentare auderent, extruderentur, et, si redire postridie vellent, excluderentur. Hic vix unquam mihi horam integram docere permittitur: domi me saepe horas duas summo silention, summa omnium voluntate auditum esse meministis. Illic si quis quid minus intellexit, licet rogare, licet colloqui, licet placide ac comiter, si quid sit, de quo dubitetur, exquirere.[13]
Toutes les fois que nous nous réunissons ici, il nous faut dépendre du caprice des drôles les plus abjects, dont le plaisir est d'entraver, quand la fantaisie leur en vient, les louables efforts des autres par du bruit, du tumulte, des sifflets. Chez moi nous n'avons rien à craindre de cette lie et de cette bourbe ; s'ils osaient essayer de s'y conduire ainsi, on leur fermerait la porte sur le dos, et s'ils voulaient revenir le lendemain, on la leur fermerait sur le nez. Ici c'est à peine s'il m'est jamais permis d'enseigner une heure entière; chez moi vous savez que j'ai souvent été écouté deux heures dans le plus profond silence et avec une attention universelle. Là, si un de vous a mal compris, il peut interroger, conférer avec moi ; il peut, s'il a un doute, questionner doucement et poliment.
I sin undervisning tar han sig så småningom an SenecaY Y) Lucius Annaeus Seneca den yngre, ca 5 f.Kr.-65, romersk författare, filosof och politiker. och Juvenalis,Z Z) Decimus Junius Juvenalis, ca 60-ca 130, romersk tänkare och satirdiktare. vilka i Rom emellertid inte anses vara jämbördiga med Cicero. Efter att ha varit sjuk i början av 1576, snart 50 år gammal, anses ungdomssynderna vara överspelade och botgjorda, så han prästvigs 1576. Han får vid denna tid också tillfälle, att återuppta Aristoteles i sin undervisning, men i sin föreläsning inför läsåret 1577-78, Explicaturus libros Aristotelis De Republica,[14] hållet 6 november 1577, förfasas han över sakernas tillstånd, vad gäller bildningens ställning. Han funderar t.o.m., att lämna Rom för Polen eller Padua, men man är inte villig, att låta honom gå och han föreslås även överge Aristoteles och ta sig an SallustiusAA AA) Gaius Sallustius Crispus, 86-34 f.Kr., romersk historiker. Catilinas konspiration[15]
Läsåret 1580-1581 får Muret tillfällle, att i sin undervisning ge sig i kast med Tacitus,AB AB) Publius Cornelius Tacitus, ca 55-ca 120 f.Kr., romersk historiker, författare och senator. som vid den här tiden inte var så självskriven i undervisningen såsom idag, och åter inleder han med en föreläsning, Cum pervenisset ad Annalium Librum Tertium,[16] i vilken han åter tar upp problemen med bildnings ställning.
Muret har nu inte bara uppnått ett gott renommé, utan har även en del pengar, därför köper han 1582 sig ett hus vid foten av Quirinalen trött på att hyra. Vid denna tid börjar Murets hälsa bli allt sämre och studenterna allt oregerliga, så Muret ansöker om att bli befriad från sin undervisning och få möjligheten att dra sig tillbaka. 1 november 1584 får han så ett Motu proprio,AC AC) Motu proprio, en skrivelse från påven på eget initiativ och personligen undertecknad. som ger honom en pension.
Med en tryggad ålderdom ägnar han sig mest åt att översätta Aristoteles och kommentera Seneca — ingetdera blev fulbordat. Han avlider 4 juni 1585, 59 år gammal.
Hans verk
Till Murets verk räknas t.ex. följande:
- M. A, Mureti Juvenilia. Elenchum sequens pagella continet. Parisiis. Ex officina Viduae Mauricii a Porta in clauso Brunello, ad D. Claudii insigne, Paris, 1553.
- M. Antonii Mureti Argumentorum, et annotationum in Terentium liber, apud Paulum Manutium Aldi F, Venedig, 1555.
- M. Antonii Mureti Orationes tres de studiis literarum, Aldus Manutius, Venedig, 1555.
- M. Antonii Mureti Variarum lectionum. Libri VIII, Ad Hippolytum Estensem, cardinalem, ac Principem illustrissimum. Cum privilegio. Venetiis, Ex officina Iordani Zilleti, Venedig, 1559.
- M. Antonii Mureti Orationes tres, Prima ad Pium IIII. Pont. Max. Habita nomine Francisci II. Galliae, & Scotiae Regis. [...] Romæ, Apud Antonium Bladum Impressorem Cameralem. MDLXIIII. Rom, 1564.
- M. Antonii Mureti. Oratio mandatu S.P.Q.R. habita in reditu ad urbem. M. Antonii Columnæ post Turcas navali proelio victos. Romæ apud hæredes Antonij Bladij Impressores Camerales, MDLXXI.Rom, 1571.
- M. Antonii Mureti Scripta selecta, Vol. I. Orationes. Praefationes. ed. Johann Joseph Frey, Teubner Verlag, Leipzig, 1871.
- M. Antonii Mureti Scripta selecta, Vol. II. Epistolae. Variae lectiones. ed. Johann Joseph Frey, Teubner Verlag, Leipzig, 1873.
Vidare även en del textutgåvor och så ovan nämnda Les Amours de P. de Ronsard vandomois, nouvellement augmentées par lui, & commentées par Marc Antoine de Muret. Plus quelques Odes de L’auteur, non encor imprimées, 1553.