Grekiska ligaturer i tidigt boktryckeri
En försiktig övergång
När man omkring 1450 började trycka böcker, tog man efter mycket från handskrifterna, bland annat bruket, att binda samman ett eller flera tecken till ett enda tecken — ligaturer. Dessa ligaturer underlättade vid sättning, då man med en enda typ kunde ersätta ofta återkommande teckenkombinationer, dessutom göra utformningen av dessa bättre.
Två storheter på området var Aldus ManutiusA A) Aldus Manutius, 1450-1515, italiensk boktryckare och förläggare, verksam i Venedig. i Venedig och Claude GaramondB B) Claude Garamond, ca 1490-1561, fransk stilgjutare och kunglig boktryckare i Paris. i Paris — den senare skapade 1541 det flitigt använda typsnittet Grecs du roi, utformad efter Angelos VergekiosC C) Angelos Vergekios, 1505–1569, kretensisk skrivare verksam i Venedig och Frankrike. handstil. Detta typsnitt innehåller en mycket stor mängd ligaturer.
I Les Estienne et les types grecs de François Ier redogör Auguste Bernard för typsnittets tillkomst,[1] där han även återger några exempel. Här intill visas nummer fyra
, även känd såsom gros-parangon, som är mest komplett.[2] Robert EstienneD D) Robert Estienne, ca 1503-1559, fransk boktryckare och lexikograf i Paris och sedemera i Genève. använde det för första gången till Nya Testamentet, 1550. Notera även, att ett antal bokstäver och ligaturer återges i flera varianter, men ändå återges bara ett urval av ligaturerna.
Vidare kan man nämna den ligatur, som sedan länge användes i handskrift för konjunktionen och
, καὶ, ϗ och versal Ϗ. Denna ligatur kom emellertid, till skillnad från sin latinska motsvarighet, &, inte att användas i tryckt text.
Med tiden kom ligaturerna ändå ur bruk, för att på 1700-talet ge plats åt ett mer eller mindre standardiserat grekiskt alfabet.
Ett urval ligaturer
Följande ligaturer är några av dem, som förekommer i jean DoratsE E) Jean Dorat, 1508-1588, fransk författare och grecist. skrifter, t.ex. i hans dedikation Till Ronsards sapfiska hymner i WechelsF F) André Wechel, -1581, boktryckare och -handlare verksam först i Paris och därpå i Frankfurt am Main. utgåva av Hymne de Bacus, författad av Pierre de Ronsard,G G) Pierre de Ronsard, 1524-1585, den mest betydande franske renässanspoeten. som även är försedd med en latinsk version av Dorat.
αι
αλλ
αν
γλ
γω
δ
δὲ
δια
δο
ει
εκ
ελ
εν
επι
ερ
ἐστι
ευ
ην
ην
θυ
κα
καὶ
κρ
λο
μὲν
μὲν
μο
ν
ον
ος
ους
παρ
περ
πο
πρ
προ
πτ
ρα
ρο
σθ
σο
σο
σσ
στ
σχρ
τερ
ται
της
τι
το
τοὺς
ττ
υν
φι
χθ
ῶ
Här visas ligaturerna återgivna av typsnittet RGreekL2, som erbjuder en omfattande uppsättning ligaturer, men det är dock inte kompatibelt med Unicode.
Litteratur
- Manutius A., The Greek classics Harvard University Press, Cambridge, Massachusetts, 2016.
- Estienne, C., Alphabetum Graecum regiis trium generum characteribus postremo excusum, Cura ac diligentia Caroli Stephani, Lutetiae, 1550. En översikt av
Grecs du roi
med dess ligaturer. - Sylburg, F.H H) Friedrich Sylburg, 1536-1596, tysk grecist, som gav ut verk av antika författare, men verkade även som översättare och diktare på grekiska., Rudimenta Graecae linguae / Rudimenta Graecae linguae / Rudimenta Graecae linguae, Wechelus, Francofurti, 1582. Förteckningen på sidorna 17-27. Jämför även hans Alphabetum Graecum, 1591, ss. 40-50.
- Ramus, P.I I) Pierre de la Ramée (Petrus Ramus), 1515-1572, fransk logiker, filosof, matematiker, pedagog, och upphovsman till den kristna filosofiska strömningen ramism., Petri Rami Professoris Regii Grammatica Graeca : praecipue quatenus a Latina differt, in libros quatuor digesta / Petri Rami Professoris Regii Grammatica Graeca : praecipue quatenus a Latina differt, in libros quatuor digesta, Wechelus, Francofurti, 1586. Förteckningen på sidorna 428-432.
- Proctor, R., The printing of Greek in the fifteenth century, Printed for the Bibliographical society at the Oxford university press, Oxford, 1900.
- Wallace, W., An Index of Greek Ligatures and Contractions, The Journal of Hellenic Studies. Volume 43, Part 2, 1923, ss. 183-193.
- Ingram, W. H., The Ligatures of Early Printed Greek, Greek, Roman and Byzantine Studies, 7:4, 1966, ss. 371-389.
- Barker, N., Aldus Manutius and the development of Greek script & type in the Fifteenth Century, 2. uppl., Fordham University Press, New York, 1992.