Jacques Grévin

Läkare, dramatiker och poet

Jacques Grévin

Hans liv

Jacques Grévin föddes 1538 i Clermont-en-Beauvaisis. Medan Grévin ännu var ung, dog hans far, emellertid kunde han ändå omkring 1550-1551 påbörja studier vid college i Paris. Det är oklart vid vilket, men Marc-Antoine Muret var i alla fall en av hans lärare. Förmodligen lär Grévin under denna första studietid lära känna Étienne JodelleA A) Étienne Jodelle, 1532-1573, fransk poet och dramaturg. och eventuellt också George Buchanan.B B) George Buchanan, 1506-1592, skotsk diktare och historieskrivare. Hans studier pågick i fem år och följdes omkring 1556 av en examen, maître ès-arts. På denna examen följde för Grévin studier i medicin vid universitetet i Paris.

Förmodligen var 1556 det år, då Grévin fick sitt Ode de J. Grévin à Robert Estienne utgivet, som troligen var hans förstlingverk. Under studieåret 1559 hann han utöver studierna även med, att få komedin La Tresoriere, Les Regretz de Charles d'Austriche, Chant de joie de la paix, översättningen Les Preceptes de Plutarque och La Pastorale samt satiren Le médecin courtizan, ou La Nouvelle et plus courte manière de parvenir à la vraye et solide médecine, à Messere Dorbuno, G. Barbé, 1559 publicerade.

Vid den här tiden kom Grévin även, att träffa Charles Estienne,C C) Charles Estienne, 1504-1564, fransk läkare, boktryckare och författare i Paris. farbror till Grévins utgivare Robert EstienneD D) Robert Estienne, ca 1503-1559, fransk boktryckare och lexikograf i Paris och sedemera i Genève. och far rill Nicole Estienne. Grévin förälskade sig i Nicole och 1560 tillägnade henne sonettsamlingen L'Olympe, men redan i slutet av Chant de joie de la paix från 1559 återfanns den avslöjande devisen aut nihil aut Olympus׃. Den återfanns även i slutet av L'Olympe, men då i sin grekiska tappning, ἤδ' οὐδέν ἤδ' 'Ὀλυμπος׃. I denna utgåva publicerades bl.a. även sonettsamlingen Gelodacrye I.

Första halvan av 1560 dök pamfletten Epistre envoiee au tigre de la france[1] upp, som skoningslöst angrep kardinalen av Lorraine, Charles de Guise.E E) Charles de Lorraine, 1524-1574, kardinal av Lothringen. Pamfletten kom även ut i en förlorad versifierad version, Le Tygre, satire sur les gestes memorables des Guisar?, som troligen skrevs av Grévin. Man får en uppfattning av ämnets vådlighet, då en av Grévins tidigare utgivare, Martin l'Homme, som misstänktes ha författat originalversionen, greps, när man påträffat en kopia av Epistre envoiee au tigre hos honom. Eftersom han vägrade uppge författarens namn, dömdes och hängdes han. Grévin drabbades dock inte av några repressalier och kunde ge sig i kast med sina medicinska examina och 16 november 1560 erhöll han sin baccalauréat de médecine.

Sent på året 1560 lämnade Grévin Frankrike och tog sig till England. Detta beskrivs i den opublicerade Chant de cygne från januari 1561, som han tillägnade drottning Elisabet I.F F) Elisabet I, 1533-1603, drottnig av England och Irland från 1558. Där framgår även, att han träffade drottningen, som också höll ett av hans verk pour agreable. Förmodligen hade Grévin för avsikt, att stanna längre, men han återvände senare samma år till Frankrike.

Tillbaka i Frankrike fortsatte Grévin sina medicinska studier och i juni 1561 blev han licencié en medecine och fick därefter utöva läkaryrket. Samma år kom även Le theatre de Jaques Grevin de Clermont en Beauvaisis ut. Samlingen innehåller förutom César även komedierna La Trésorière och Les Esbahis samt Le second de l'Olimpe och Le second livere de la Gelodacry m.fl.. I förordet nämns även den förlorade komedin La Maubertine. Under följande år publicerade Grévin dock inget, utan förberedde sig för sin doktorsexamen. I mars 1563 försvarade han sin avhandling och klarade examinationen. Han var nu docteur régent.

Frankrikes store poet Pierre de Ronsard,G G) Pierre de Ronsard, 1524-1585, den mest betydande franske renässans­poeten. som hade liknat Grévin vid Apollon i sin inledande dikt i L'Olympe, hade tidigare inte tagit tydlig ställning mot reformationen, men efter massakern i WassyH H) Vid Massakern i Wassy 1 mars 1562 avbryts våldsamt en protestantisk gudstjänst. kände sig Ronsard 1562 manad, att skriva de båda pamfletterna Discours des misères de ce temps, à la Royne mère och Continuation du Discours des misères de ce temps, à la Royne.[2] Panfletterna orsakade en storm av svar från protestantiskt håll, där man inte endast attackerade Ronsards tro, utan även hans poesi. En av dessa var den 1563 utgivna Le temple de Ronsard.[3] Denna korta skrift, som Ronsard var övertygad hade författats av Florent ChrestienI I) Florent Chrestien, 1540-1596, författare. och Grévin, ledde till en brytning mellan Ronsard och dem båda.[4] Ronsard kom emellertid senare att försonas med Chrestien, som återgått till katolicismen, men vid det laget var Grévin redan död.

Någon gång under 1561-1564 gifte sig Grévin och fick även barn. Hans författande blev vid den här tiden nästan uteslutande medicinskt och 1564 kom Anatomes totius, aere insculpta Delineatio, som i stort är Thomas Geminus'J J) Thomas Geminus, 1510-1562, flamländsk gravör och boktryckare verksam i England. Compendiosa totius Anatomia delineatio ære exarata försedd med Grévins lommentarer. Illustrationerna är från samma plåtar, vilka Grévins förläggara köpt. I sin tur är Thomas Geminus' utgåva en förkortad variant med förenklade illustrationer av Andreas Vesalius'K K) Andreas Vesalius, 1514-1564, flamländsk anatom och läkare. De humani corporis fabrica libri septem, Basel, 1543.[6] Grévin kom 1569, att även ge ut en fransk översättning, Les Portraicts anatomiques de toutes les parties du corps humain.

1566 tog Grévin upp striden mot användningen av antimon,L L) Antimon är ett giftigt grundämne. som läkemedel, när han invände mot Loys de Launays, läkare i La Rochelle, De la faculté & vertu admirable de l'Antimoine, auec reſponce à certaines calomnies[7] med sin Discours de Jaques Grévin sur les vertus et facultez de l'antimoine. de Launay reagerade starkt på Grévins invändningar och gav svar på tal med Responce au discours de maistre Iacques Grevin[8]. Även denna fick sin replik, Le second discours de Jaques Grevin, docteur en medecine à Paris, sur les vertus et facultez de l’Antimoine. Där man bl.a. kan läsa mais vous auez eſcrit que c'eſtoyent pauvues de l'hoſpital, enuers leſquelz vous pouvuez eſprouuer voſtre drogue. Qui vous à donné pouuoir de les tuer? Eſt-ce que vous ſoyez aduoué le bourreau public de voſtre ville? (Preface, 5v). Grévins agerande innebar, att antimon ströks ur den franska farmakopénM M) Farmakopé föreskrifter rörande läkemedel.

När Hugenottkriget åter bröt ut hösten 1567, befann sig Grévin åter i England, för att straxt därpå befinna sig i Antwerpen, där han besökte sin utgivare, boktryckaren Plantin.N N) Christophe Plantin, 1520-1589, fransk-flamsk boktryckare i Antwerpen. Grévin skrev under resan även några sonetter kring England och Flandern.[5] Så i slutet av 1567 reste Grévin med sin fru och sina barn till Turin, för att bli läkare åt Margareta av Frankrike,O O) Margareta av Frankrike, 1523–1574, hertiginna av Savojen och erhöll av sin bror Henrik II av Frankrike titeln hertiginna av Berry. hertiginna av Savojen. Något senare skulle också Grévins enda dotter, Marguerite Emmanuelle — efter gudmor och dennas make, födas i Turin.

Tillägnad Elisabet I och tryckt av Plantin gavs 1568 Deux livres des venins ... Ensemble les oeuvres de Nicandre ut. Dess första avdelning består av två böcker, där första boken behandlar olika gift från djur samt deras behandling och motgift, medan andra boken behandlar gift från naturen samt deras behandling och motgift. Framställningarna innehåller många översättningar av antika källor. Sista kapitlet av andra boken är emellertid en sammanfattining av antimonstriden. Andra avdelningen består så av översättningar av Nikandros' från KolofonP P) Nikandros från Kolofon, fl. 2:a århundradet f.Kr., grekisk diktare, grammatiker och läkare från Kolofon i Jonien. två hexameter poem Theriaka och Alexipharmaka, som till innehållet motsvarar Grévins första respektive andra bok.

Det blev nu inte mycket mer poesi skriven för Grévin, men i Lettres et remonstrance au roy[9], 1569, bidrog Grévin med bl.a. den melankoliska dikten Adieu à la France. Under sin tid i Turin verkar Grévin också åter ha besökt Rom och återgivit sina intryck i ett antal sonetter.[10] Jacques Grévin avled 5 november 1570 i Turin. I Frankrike var Claude BinetQ Q) Claude Binet, ?-1600, advokat och poet, men även Pierre de Ronsards förste levnads­tecknare. den ende som i tryck beklagade Grévins bortgång — Complainte sur le treſpas de Iacq. Greuin de Clermont en Beauuaiſin. Grévins fru, med barn, hamnade omsider i Frankrike där hon också gifte om sig.[11]

Hans verk

Grévin verkade inom ett flertal genrer och följande lista presenterar ett urval.

Poetiska och dramatiska verk samt översättningar

Vetenskapliga verk och översättningar