Manilius dekaner

accipe damnandae quae sint per sidera partes

Dekaner

Templa

I sitt poem presenterar Manilius tre versioner av vad som nu kallas hus inom astrologien, själv kallar han dem för templa. Manilius' system är det äldsta kända beskrivningen av något sådant astrologiskt system. Inget liknande är känt från tidigare perioder och nästa beskrivning härstammar från Vettius Valens'A A) Vettius Valens (120-ca175). Anthologiae omkring 150 år senare och De Nativitatibus sive Matheseos av Julius Firmicus Maternus ytterligare 150 år senare.

Partes damnandae

Manilius gör sakerna än mer komplicerade genom att i Bok IV även kategorisera varje enskild grad av zodiaken. Av alla 360 klassificeras lite drygt hundra av dem som antingen för varma eller kalla; fuktiga eller torra. Dessa grader är partes damnandae, skadliga grader. Det förekommer liknande system av indelning av de enskilda graderna hos andra astrologer också, men det föreligger inga överensstämmelser mellan dem. HousmanB B) Alfred Edward Housman (1859-1936)., utgivare av Astronomicon, noterar i sitt förord att I have found no counterpart anywhere else, and I have discovered no plan or principle at the bottom of it.[1], men som Tester säger Manilius apologises profusely (lines 430ff) for the necessity he is under to put so many numbers into verse, and goes on obviously enjoying his own dexterity in doing so.[1] så kanske det finns en princip att upptäcka bakom det hela ändå. En sammanställning över de skadliga graderna finns i Goolds översättning[2] som Tabell 4, s. lxxxviii.

Table 4. Partes Damnandae, 4. 408-501
    1 1 1 1  1    1 
                       
    3 3      3      3
4      4      4     
            5        5
6    6  6  6       
7  7      7    7  7
      8        8     
  9              9   
10      10    10       
      11  11        1111
12              12     
  13              1313 
14        1414         
    151515    15    15 
                16     
  17  17    17    17  17
18        18           
    19            1919 
      20        20     
21  21    21        21 
  22    22    22       
                       
  24      2424  24     
25  252525    25  252525
  26            26     
27  2727    27    27  27
  28    28    2828     
    2929    2929    29 
  30    303030  30     

Goold nämner[2][3] att det kan finnas ett samband med Egypten och hänvisar till Bouché-Leclercq[4] s. 235 not 2.